everyday.

samma saker, så väl igenkända så det gör ondare än verkligheten själv.
det är sjukt hur dåligt man kan må. & endå hur sjukt underbart livet kan vara.
men det är så livet är, med & mot gångar.
bara det att man känner motgångarna, för dom är starkare.
om man bara kunde ta vara på sig själv, så livet slapp ta emot.
skulle allt vara bättre än man kunnat tänkt sig.
jag skulle kunna döda för att få tillbaka tiden som varit.
men endå vill jag inget hellre än att gå vidare.
jag är inte samma person som för ett år sedan.
& jag är inte samma person som igår.
imorgon är jag inte samma person som idag.
allt & precis alla förändras, vad dom än säger & tror.
låt dom tro vad dom vill, men kom ihåg att alla förändras.
det är inte alltid lätt, men på något sätt älskar jag att vara stark.
men önskar jag vore starkare än någonsin & hade mer att ge.
känslan av att man inte hör hemma någonstans.
är den värsta känslan som någonsin funnits.
men livet kommer aldrig bli perfekt, hur mycket man än försöker & vill.
men man kan skapa de till något man själv vill leva i.
det är inte lätt, det har jag aldrig trott.
men jag kunde inte ens drömma om hur svårt det egentligen är att leva.


Comments

Kommentera inlägget här:

Namn:
Remember?

Hotmail: (publiceras ej)

Your blog:

Comment:

Trackback
RSS 2.0